Sara Parkman är spelman och egen-anställd tjänsteman i folkmusikens tjänst. Hon skriver, spelar och lyssnar på musik samt svarar på mejl inom samma ämne. Sara planterar blommor, drömmer för stort, bor i Stockholm och Bergslagen, driver ett litet skivbolag och en stor gruva. Hon är en spexare som också är jätteallvarlig. Det här är vad hon lyssnar på under tiden.
Earth Seen From Above av Meredith Monk
Mmmm. Röst. Mmm. Meredith Monk. En sån inspiration. När jag skriver musik tänker jag på Meredith och mycket känns plötsligt roligare.
Marking Time av Pauline Anna Strom
Detta är så bra!! En tant som skriver oplacerbar elektronisk musik som är konstig, vacker och fysisk.
Petal Two av Areni Agbabian
En sån där bit som man hör första gången och tänker "Den har man hört tusen gånger förut", men så kan inte fallet vara för den släpptes nyss. (2019). Arkaiskt och mjukt.
Circles av Maarja Nut & Ruum
Estniska Maarja Nut och jag deltog en gång för tolv år sen på samma folkmusikläger i Paris, nu gör hon tuff elektronisk musik som flyter iväg tiden. Mycket bra läs- och pluggmusik.
Mysteriet deg av Aki Sirkesalo & Lisa Nilson
Journalisten Anna-Lena Laurén spelade denna i sitt sommarprat när jag cyklade till en jag är kär i, och då blev jag nykär i denna låt också. Finska och svenska är väldigt vackra språk bredvid varandra.
Dance Me To The End of Love av Leonard Cohen
Ord känns överflödiga för denna låt.
Helvegen av Wardruna
Den är jättebra. Moderna vikingar må va kantiga i sin estetik men i musiken flödar romantiken och epiken. Ha d gött, eller som Svante Lindqvist i Norrbottensbandet JP Nyström sa: »är man rädd för det sentimentala är man rädd för livet«.
Plays Softly frågar jag vänner, bekanta och obekanta om sju låtar som [plays softly] i antingen bak- eller förgrunden när de gör vad de gör. Deras svar får du i din inkorg – med tillhörande spellista – genom att skriva upp dig här: